text och foto: Triin Siimer
Vi lever i osäkra tider, som vissa kallar för en ”multikris”. Vår värld står inför stora och sammanlänkade utmaningar, såsom Rysslands utdragna krig mot Ukraina och global geopolitisk oro, försvagning av demokratin, ekonomisk instabilitet och de accelererande effekterna av klimatförändringarna. Mitt i så många samtidiga kriser är det naturligt att fokusera på de mest akuta hoten. Men bakom denna känsla av brådska döljer sig en djupare och mer kritisk verklighet: vi har nått gränsen för vår planets kapacitet i sex av nio kategorier[1] som avgör de långsiktiga förutsättningarna för livet på jorden.
För att säkra en hållbar framtid måste vi tänka bortom tillfälliga lösningar. Vi behöver genomgripande strukturella förändringar. Regeringar måste agera, men det måste även företag, civilsamhället och individer göra. Förändring är dock sällan lätt. De kräver förändringar i vanor, sätt att tänka och värderingar. Kulturen kan spela en avgörande roll här – inte som en lyx, utan som en katalysator.
Konstkonceptet för Tartu 2024, Europas kulturhuvudstad, The Arts of Survival[2], handlade om att lära ut och lära sig de färdigheter, värderingar och kunskaper vi behöver för att leva på jorden i framtiden. Genom konst, berättande och kollektiva upplevelser kan vi föreställa oss – och bygga – en mer hållbar värld. I följande avsnitt kommer jag att titta på goda exempel på förändring som har lett till mer hållbara städer och landsbygdsområden i Tartu och södra Estland.
De flesta människor bor nu i städer.[3] Stora ytor av asfalt, kortklippta gräsmattor och brist på vilda organismer i städerna förvandlar vår primära livsmiljö till en öken som inte är en bra plats att leva på för oss eller andra arter. Projektet Curated Biodiversity fokuserade på tre parker i centrala Tartu och förvandlade dem under en femårsperiod till mer mångfaldiga miljöer där insekter, fåglar och smådjur har bättre levnadsförutsättningar och människor kan njuta av vild natur i stadens centrum. ”Med den ökande urbaniseringen måste gröna nätverk utföra ett allt större antal olika uppgifter. I en biologiskt mångfaldig miljö är människor friska, stadsarter har tillräckliga livsmiljöer, kvaliteten på mark, vatten och luft är bättre och, viktigast av allt, stadslivet är njutbart”, skriver landskapsarkitekten Anna-Liisa Unt, som var en av ledarna för projektet Curated Biodiversity. [5]
Hon tillägger: “Landskapsarkitektur och stadsplanering spelar därför redan nu en viktig roll för att skapa en hållbar stadsmiljö som erbjuder livskvalitet och tål extrema klimatförhållanden, uppmuntrar till mer promenader och cykling samt ger möjligheter att lyssna på fågelsång eller möta igelkottar och skalbaggar. En bättre stadsmiljö föds dock först när medborgarna vet vad de behöver och hur de kan kräva det för att säkerställa ett gott liv och god hälsa.” Projektet Curated Biodiversity var ett stort steg framåt för att öka medvetenheten om detta bland medborgarna. Det startade en diskussion om hur städer bör vara och hur de bör se ut.
Projektet inleddes med att en av stadens parker lämnades oklippt. Följande vår ombads invånarna att ta med tulpaner, påskliljor och krokusar, som planterades i en annan stadspark. I den tredje parken skapades en Grove Forest, det vill säga en lundskog, i samarbete med medborgarna genom plantering av karakteristiska växter, och nu blommar där blåklockor och olika skogsanemoner på våren. Många motsatte sig dock idén att inte klippa gräset i parkerna, främst för att det oklippta gräset såg ovårdat och försummat ut. Å andra sidan inspirerades andra av initiativet och började klippa mindre i sina egna trädgårdar och uppskatta ängsväxter, vilket främjar den biologiska mångfalden. I samarbete med landskapsarkitekter och konstnärer skapades också fem biodesignverk i lundskogen för att berika parkens naturliga miljö.
Att bevara den biologiska mångfalden är avgörande inte bara i stadsområden utan också på landsbygden. Enligt forskare pågår den sjätte massutrotningen, orsakad av mänsklig aktivitet. Men hur mycket tänker vi på hur våra handlingar påverkar andra arters välbefinnande? I sin rapport från 2021 konstaterar Internationella naturvårdsunionen (IUCN) att ”klimatförändringarna påverkar för närvarande minst 10 967 arter som finns upptagna på IUCN:s röda lista över hotade arter™, vilket ökar risken för att de utrotas.”[7]
Projektet Unfit Remains, som balanserar gränserna mellan konst och vetenskap, uppmärksammade på ett känsligt och nyanserat sätt miljöns sårbarhet och hotet mot arter. Konstnärerna som deltog i de två utställningarna utforskade olika aspekter av utrotning och uppmuntrade till reflektion över den kulturella betydelsen av detta. Precis som förlusten och försvinnandet av språk eller kulturer leder till utarmning, så utarmas också jorden av förlusten av arter. Förutom att vi lever i en fattigare miljö leder utrotningen av arter till förändringar i näringskedjan, spridning av främmande arter och en ökning av koldioxidutsläpp istället för koldioxidbindning.
Biologisk mångfald stödjer viktiga ekosystemtjänster som även människor använder.[10] Vi behöver pollinerare, stabilt väder, vattenreglering och bördig jord för att odla mat. Miljövänlig mat är växtbaserad, ekologisk, rättvis och lokal. Projektet Growing with your food [11] genomförde olika livsmedelsrelaterade aktiviteter i mer än 80 skolor och förskolor under en treårsperiod: både skol- och dagisbarn fick undersöka växtfrön, plantera dem i jord och sköta dem tills de började bära frukt. Barnen lärde sig också hur man skördar grödor från åkrar och sköter marken enligt permakulturens principer.
Varför är detta en av de överlevnadsfärdigheter som framtida generationer kommer att behöva? Livsmedelsproduktionen står för 26 procent av de globala koldioxidutsläppen[12], varav en stor del kommer från produktionen av animaliska produkter. Produktionen av kött och mejeriprodukter kräver stora arealer mark för att föda boskap. Den kräver också enorma mängder vatten och odling, vilket leder till en minskning av den biologiska mångfalden, avskogning och intensiv användning av kemikalier. Growing with your food utmanade barn och vuxna att närma sig mat på ett kreativt sätt genom att fotografera, rita och odla frön, växter och frukter. Barnens bilder användes i en utställning som visades på flera skolor och daghem. I samhällsprogrammet inom samma projekt fick medborgarna möjlighet att lära sig att väva korgar, dela frön och göra äppeljuice tillsammans.
Förutom att hylla naturen, grönområden och biologisk mångfald kan konst och kultur också uppmärksamma mer vardagliga frågor, såsom kläders miljöpåverkan. Varje år genereras 92 miljoner ton textilavfall världen över. I nuvarande takt kan denna mängd öka till 134 miljoner ton 2030. Cirka 100 miljarder nya klädesplagg tillverkas varje år, vilket ökar mängden avfall. För att kläder ska hålla längre och tillverkas på ett mer miljövänligt sätt behöver vi en ny generation designers som värdesätter hållbar mode. Estonian Fashion Festival,[14] som var en del av Tartu 2024-programmet, anordnade ett utbildningsprogram i hållbart mode för unga designers. Dessutom beslutades att endast designers och kollektioner som har visat sig vara hållbara och uppfyller hållbarhetskriterierna får delta i modevisningar. Ännu viktigare är att projektet också syftade till att öka konsumenternas medvetenhet. Evenemanget omfattade också en workshop om hållbart mode med namnet Greenery, där designers, stylister och andra yrkesverksamma gav råd om hur konsumenterna kan göra bättre och mer miljövänliga val.
Handla i din egen garderob, byt kläder med vänner och om du behöver något, gå till secondhandbutiker, för vilka det redan finns många 
funktionella online-shoppinglösningar (Sellpy, Emmystore, Vinted, Yaga, etc.). Omsättningen för återvinningsvaruhus har också börjat öka. I Estland har till exempel flera köpcentrum redan inrättat återvinningsbutiker. Välj pålitliga varumärken och lokala designers som du kan fråga om klädernas ursprung och tillverkningsmetoder. Ta väl hand om dina kläder genom att tvätta dem enligt anvisningarna och laga dem så att de håller längre. Detta är bara några tips från Estonian Fashion Festivals ABC för medvetna konsumenter. Vi föreställer oss att modefestivaler är glamorösa och exklusiva, och de förknippas inte alltid med miljövänlighet. Ännu mer speciella är modeevent som har satt upp specifika miljömål för sig själva och de designers som deltar i dem, samtidigt som de ökar medvetenheten bland besökarna.
Hur kan kultur och konst bidra till social förändring? Ett sätt är att organisera evenemang på ett miljövänligt sätt. Ett annat alternativ är att anordna olika tävlingar och samarbeta med kultur och konstnärer så att de kan delta kreativt och entusiastiskt i arbetet med att ta itu med utmaningar som förlust av biologisk mångfald, klimatkrisen, hållbara metoder, social sammanhållning eller mental hälsa. Tillsammans med konstnärer kan program skapas för samhällen, barn och vuxna, eller så kan befintliga initiativ stödjas.
Kulturen har en unik kraft: den når människor inte genom fakta, utan genom känslor, fantasi och delade upplevelser. Därför måste kultursektorn betraktas som avgörande i övergången till en mer hållbar vardag. Varje val kan bidra till att förändra beteenden och öka medvetenheten, oavsett om det gäller den mat vi serverar eller odlar vid evenemang, de material vi använder eller de berättelser vi förmedlar.
Arbetet slutar inte här. Vår erfarenhet uppmanar oss att ompröva hur kultur skapas, delas och firas i harmoni med planeten. Hållbar utveckling är inte en börda utan en kreativ möjlighet. Ju mer öppet vi omfamnar den, desto bättre rustade kommer vi att vara för att föreställa oss och bygga en framtid som är värd att leva.
Författaren är chef för programmet Liv och miljö, Tartu 2024.
[1] Stockholm Resilience Centre, Tukholman yliopisto, ”Planetary boundaries”. www.stockholmresilience.org/research/planetary-boundaries (9.6.2025).
[2] European Capital of Culture Tartu 2024, ”About”. https://tartu2024.ee/en/about/ (9.6.2025).
[3] Our World in Data, ”The European Commission combines satellite imagery with national census data to identify cities, towns and villages and estimate their respective populations”. https://ourworldindata.org/grapher/share-of-population-living-in-cities-towns-and-villages?time=earliest..2020&country=~OWID_WRL (9.6.2025).
[4] European Capital of Culture Tartu 2024, ”Curated Biodiversity”. https://tartu2024.ee/en/elurikkus/ (9.6.2025).
[5] Unt, Anna-Liisa. ”Äratasuvad kasinusmeetmed”. Sirp, huhtikuu (2025). https://www.sirp.ee/aratasuvad-kasinusmeetmed/ (9.6.2025).
[6] World Wildlife Fund, ”What is the sixth mass extinction and what can we do about it?” https://www.worldwildlife.org/stories/what-is-the-sixth-mass-extinction-and-what-can-we-do-about-it (9.6.2025).
[7] ”Species and climate change”. International Union for Conservation of Nature and Natural Resources, lokakuu (2021). https://iucn.org/resources/issues-brief/species-and-climate-change (9.6.2025).
[8] European Capital of Culture Tartu 2024, ”Unfit Remains”. https://tartu2024.ee/en/unfit-remains/ (9.6.2025).
[9] ”Species and climate change”. International Union for Conservation of Nature and Natural Resources, lokakuu (2021). https://iucn.org/resources/issues-brief/species-and-climate-change (9.6.2025).
[10] Ledesma, Lester. ”Biodiversity”. World Health Organisation, helmikuu (2025). https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/biodiversity (9.6.2025).
[11] European Capital of Culture Tartu 2024, ”Growing With Your Food”. https://tartu2024.ee/en/kasvadesomatoiduga/ (9.6.2025).
[12]Ritchie, Hannah. ”Food production is responsible for one-quarter of the world’s greenhouse gas emissions”. Our World in Data, marraskuu (2019). https://ourworldindata.org/food-ghg-emissions (9.6.2025).
[13] Business Waste, ”Textile Waste Facts”. https://businesswaste.com/waste-types/textile-waste/textile-waste-facts/ (9.6.2025).
[14] European Capital of Culture Tartu 2024, ”Tartu 2024 Presents: Estonian Fashion Festival”. https://tartu2024.ee/en/eff/ (9.6.2025).
[15] Estonian Fashion Festival, ”Sustainability”. https://fashionfestival.ee/sustainability (9.6.2025).
Projektet finansieras av Europeiska unionen – NextGenerationEU.
