![\"\"](\"https:\/\/instituutit.fi\/hallinta\/wp-content\/uploads\/2025\/07\/Curated-Biodiversity_Triin-Siimer-450x338.jpg\")
<\/p>\n<\/p>\n
text och foto: Triin Siimer<\/strong><\/span><\/p>\n Vi lever i os\u00e4kra tider, som vissa kallar f\u00f6r en \u201dmultikris\u201d. V\u00e5r v\u00e4rld st\u00e5r inf\u00f6r stora och sammanl\u00e4nkade utmaningar, s\u00e5som Rysslands utdragna krig mot Ukraina och global geopolitisk oro, f\u00f6rsvagning av demokratin, ekonomisk instabilitet och de accelererande effekterna av klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna. Mitt i s\u00e5 m\u00e5nga samtidiga kriser \u00e4r det naturligt att fokusera p\u00e5 de mest akuta hoten. Men bakom denna k\u00e4nsla av br\u00e5dska d\u00f6ljer sig en djupare och mer kritisk verklighet: vi har n\u00e5tt gr\u00e4nsen f\u00f6r v\u00e5r planets kapacitet i sex av nio kategorier[1] som avg\u00f6r de l\u00e5ngsiktiga f\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r livet p\u00e5 jorden.<\/p>\n F\u00f6r att s\u00e4kra en h\u00e5llbar framtid m\u00e5ste vi t\u00e4nka bortom tillf\u00e4lliga l\u00f6sningar. Vi beh\u00f6ver genomgripande strukturella f\u00f6r\u00e4ndringar. Regeringar m\u00e5ste agera, men det m\u00e5ste \u00e4ven f\u00f6retag, civilsamh\u00e4llet och individer g\u00f6ra. F\u00f6r\u00e4ndring \u00e4r dock s\u00e4llan l\u00e4tt. De kr\u00e4ver f\u00f6r\u00e4ndringar i vanor, s\u00e4tt att t\u00e4nka och v\u00e4rderingar. Kulturen kan spela en avg\u00f6rande roll h\u00e4r \u2013 inte som en lyx, utan som en katalysator.<\/p>\n Konstkonceptet f\u00f6r Tartu 2024, Europas kulturhuvudstad, The Arts of Survival[2], handlade om att l\u00e4ra ut och l\u00e4ra sig de f\u00e4rdigheter, v\u00e4rderingar och kunskaper vi beh\u00f6ver f\u00f6r att leva p\u00e5 jorden i framtiden. Genom konst, ber\u00e4ttande och kollektiva upplevelser kan vi f\u00f6rest\u00e4lla oss \u2013 och bygga \u2013 en mer h\u00e5llbar v\u00e4rld. I f\u00f6ljande avsnitt kommer jag att titta p\u00e5 goda exempel p\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndring som har lett till mer h\u00e5llbara st\u00e4der och landsbygdsomr\u00e5den i Tartu och s\u00f6dra Estland.<\/p>\n De flesta m\u00e4nniskor bor nu i st\u00e4der.[3] Stora ytor av asfalt, kortklippta gr\u00e4smattor och brist p\u00e5 vilda organismer i st\u00e4derna f\u00f6rvandlar v\u00e5r prim\u00e4ra livsmilj\u00f6 till en \u00f6ken som inte \u00e4r en bra plats att leva p\u00e5 f\u00f6r oss eller andra arter. Projektet Curated Biodiversity<\/b> fokuserade p\u00e5 tre parker i centrala Tartu och f\u00f6rvandlade dem under en fem\u00e5rsperiod till mer m\u00e5ngfaldiga milj\u00f6er d\u00e4r insekter, f\u00e5glar och sm\u00e5djur har b\u00e4ttre levnadsf\u00f6ruts\u00e4ttningar och m\u00e4nniskor kan njuta av vild natur i stadens centrum. \u201dMed den \u00f6kande urbaniseringen m\u00e5ste gr\u00f6na n\u00e4tverk utf\u00f6ra ett allt st\u00f6rre antal olika uppgifter. I en biologiskt m\u00e5ngfaldig milj\u00f6 \u00e4r m\u00e4nniskor friska, stadsarter har tillr\u00e4ckliga livsmilj\u00f6er, kvaliteten p\u00e5 mark, vatten och luft \u00e4r b\u00e4ttre och, viktigast av allt, stadslivet \u00e4r njutbart\u201d, skriver landskapsarkitekten Anna-Liisa Unt, som var en av ledarna f\u00f6r projektet Curated Biodiversity. [5]<\/p>\n Projektet inleddes med att en av stadens parker l\u00e4mnades oklippt. F\u00f6ljande v\u00e5r ombads inv\u00e5narna att ta med tulpaner, p\u00e5skliljor och krokusar, som planterades i en annan stadspark. I den tredje parken skapades en Grove Forest, det vill s\u00e4ga en lundskog, i samarbete med medborgarna genom plantering av karakteristiska v\u00e4xter, och nu blommar d\u00e4r bl\u00e5klockor och olika skogsanemoner p\u00e5 v\u00e5ren. M\u00e5nga motsatte sig dock id\u00e9n att inte klippa gr\u00e4set i parkerna, fr\u00e4mst f\u00f6r att det oklippta gr\u00e4set s\u00e5g ov\u00e5rdat och f\u00f6rsummat ut. \u00c5 andra sidan inspirerades andra av initiativet och b\u00f6rjade klippa mindre i sina egna tr\u00e4dg\u00e5rdar och uppskatta \u00e4ngsv\u00e4xter, vilket fr\u00e4mjar den biologiska m\u00e5ngfalden. I samarbete med landskapsarkitekter och konstn\u00e4rer skapades ocks\u00e5 fem biodesignverk i lundskogen f\u00f6r att berika parkens naturliga milj\u00f6.<\/p>\n Att bevara den biologiska m\u00e5ngfalden \u00e4r avg\u00f6rande inte bara i stadsomr\u00e5den utan ocks\u00e5 p\u00e5 landsbygden. Enligt forskare p\u00e5g\u00e5r den sj\u00e4tte massutrotningen, orsakad av m\u00e4nsklig aktivitet. Men hur mycket t\u00e4nker vi p\u00e5 hur v\u00e5ra handlingar p\u00e5verkar andra arters v\u00e4lbefinnande? I sin rapport fr\u00e5n 2021 konstaterar Internationella naturv\u00e5rdsunionen (IUCN) att \u201dklimatf\u00f6r\u00e4ndringarna p\u00e5verkar f\u00f6r n\u00e4rvarande minst 10 967 arter som finns upptagna p\u00e5 IUCN:s r\u00f6da lista \u00f6ver hotade arter\u2122, vilket \u00f6kar risken f\u00f6r att de utrotas.\u201d[7]<\/p>\n Projektet Unfit Remains<\/b>, som balanserar gr\u00e4nserna mellan konst och vetenskap, uppm\u00e4rksammade p\u00e5 ett k\u00e4nsligt och nyanserat s\u00e4tt milj\u00f6ns s\u00e5rbarhet och hotet mot arter. Konstn\u00e4rerna som deltog i de tv\u00e5 utst\u00e4llningarna utforskade olika aspekter av utrotning och uppmuntrade till reflektion \u00f6ver den kulturella betydelsen av detta. Precis som f\u00f6rlusten och f\u00f6rsvinnandet av spr\u00e5k eller kulturer leder till utarmning, s\u00e5 utarmas ocks\u00e5 jorden av f\u00f6rlusten av arter. F\u00f6rutom att vi lever i en fattigare milj\u00f6 leder utrotningen av arter till f\u00f6r\u00e4ndringar i n\u00e4ringskedjan, spridning av fr\u00e4mmande arter och en \u00f6kning av koldioxidutsl\u00e4pp ist\u00e4llet f\u00f6r koldioxidbindning.<\/p>\n Biologisk m\u00e5ngfald st\u00f6djer viktiga ekosystemtj\u00e4nster som \u00e4ven m\u00e4nniskor anv\u00e4nder.[10] Vi beh\u00f6ver pollinerare, stabilt v\u00e4der, vattenreglering och b\u00f6rdig jord f\u00f6r att odla mat. Milj\u00f6v\u00e4nlig mat \u00e4r v\u00e4xtbaserad, ekologisk, r\u00e4ttvis och lokal. Projektet Growing with your food <\/b>[11] genomf\u00f6rde olika livsmedelsrelaterade aktiviteter i mer \u00e4n 80 skolor och f\u00f6rskolor under en tre\u00e5rsperiod: b\u00e5de skol- och dagisbarn fick unders\u00f6ka v\u00e4xtfr\u00f6n, plantera dem i jord och sk\u00f6ta dem tills de b\u00f6rjade b\u00e4ra frukt. Barnen l\u00e4rde sig ocks\u00e5 hur man sk\u00f6rdar gr\u00f6dor fr\u00e5n \u00e5krar och sk\u00f6ter marken enligt permakulturens principer.<\/p>\n Varf\u00f6r \u00e4r detta en av de \u00f6verlevnadsf\u00e4rdigheter som framtida generationer kommer att beh\u00f6va? Livsmedelsproduktionen st\u00e5r f\u00f6r 26 procent av de globala koldioxidutsl\u00e4ppen[12], varav en stor del kommer fr\u00e5n produktionen av animaliska produkter. Produktionen av k\u00f6tt och mejeriprodukter kr\u00e4ver stora arealer mark f\u00f6r att f\u00f6da boskap. Den kr\u00e4ver ocks\u00e5 enorma m\u00e4ngder vatten och odling, vilket leder till en minskning av den biologiska m\u00e5ngfalden, avskogning och intensiv anv\u00e4ndning av kemikalier. Growing with your food utmanade barn och vuxna att n\u00e4rma sig mat p\u00e5 ett kreativt s\u00e4tt genom att fotografera, rita och odla fr\u00f6n, v\u00e4xter och frukter. Barnens bilder anv\u00e4ndes i en utst\u00e4llning som visades p\u00e5 flera skolor och daghem. I samh\u00e4llsprogrammet inom samma projekt fick medborgarna m\u00f6jlighet att l\u00e4ra sig att v\u00e4va korgar, dela fr\u00f6n och g\u00f6ra \u00e4ppeljuice tillsammans.<\/p>\n F\u00f6rutom att hylla naturen, gr\u00f6nomr\u00e5den och biologisk m\u00e5ngfald kan konst och kultur ocks\u00e5 uppm\u00e4rksamma mer vardagliga fr\u00e5gor, s\u00e5som kl\u00e4ders milj\u00f6p\u00e5verkan. Varje \u00e5r genereras 92 miljoner ton textilavfall v\u00e4rlden \u00f6ver. I nuvarande takt kan denna m\u00e4ngd \u00f6ka till 134 miljoner ton 2030. Cirka 100 miljarder nya kl\u00e4desplagg tillverkas varje \u00e5r, vilket \u00f6kar m\u00e4ngden avfall. F\u00f6r att kl\u00e4der ska h\u00e5lla l\u00e4ngre och tillverkas p\u00e5 ett mer milj\u00f6v\u00e4nligt s\u00e4tt beh\u00f6ver vi en ny generation designers som v\u00e4rdes\u00e4tter h\u00e5llbar mode. Estonian Fashion Festival<\/b>,[14] som var en del av Tartu 2024-programmet, anordnade ett utbildningsprogram i h\u00e5llbart mode f\u00f6r unga designers. Dessutom beslutades att endast designers och kollektioner som har visat sig vara h\u00e5llbara och uppfyller h\u00e5llbarhetskriterierna f\u00e5r delta i modevisningar. \u00c4nnu viktigare \u00e4r att projektet ocks\u00e5 syftade till att \u00f6ka konsumenternas medvetenhet. Evenemanget omfattade ocks\u00e5 en workshop om h\u00e5llbart mode med namnet Greenery, d\u00e4r designers, stylister och andra yrkesverksamma gav r\u00e5d om hur konsumenterna kan g\u00f6ra b\u00e4ttre och mer milj\u00f6v\u00e4nliga val.<\/p>\n Handla i din egen garderob, byt kl\u00e4der med v\u00e4nner och om du beh\u00f6ver n\u00e5got, g\u00e5 till secondhandbutiker, f\u00f6r vilka det redan finns m\u00e5nga Hur kan kultur och konst bidra till social f\u00f6r\u00e4ndring? Ett s\u00e4tt \u00e4r att organisera evenemang p\u00e5 ett milj\u00f6v\u00e4nligt s\u00e4tt. Ett annat alternativ \u00e4r att anordna olika t\u00e4vlingar och samarbeta med kultur och konstn\u00e4rer s\u00e5 att de kan delta kreativt och entusiastiskt i arbetet med att ta itu med utmaningar som f\u00f6rlust av biologisk m\u00e5ngfald, klimatkrisen, h\u00e5llbara metoder, social sammanh\u00e5llning eller mental h\u00e4lsa. Tillsammans med konstn\u00e4rer kan program skapas f\u00f6r samh\u00e4llen, barn och vuxna, eller s\u00e5 kan befintliga initiativ st\u00f6djas.<\/p>\n Kulturen har en unik kraft: den n\u00e5r m\u00e4nniskor inte genom fakta, utan genom k\u00e4nslor, fantasi och delade upplevelser. D\u00e4rf\u00f6r m\u00e5ste kultursektorn betraktas som avg\u00f6rande i \u00f6verg\u00e5ngen till en mer h\u00e5llbar vardag. Varje val kan bidra till att f\u00f6r\u00e4ndra beteenden och \u00f6ka medvetenheten, oavsett om det g\u00e4ller den mat vi serverar eller odlar vid evenemang, de material vi anv\u00e4nder eller de ber\u00e4ttelser vi f\u00f6rmedlar.<\/p>\n Arbetet slutar inte h\u00e4r. V\u00e5r erfarenhet uppmanar oss att ompr\u00f6va hur kultur skapas, delas och firas i harmoni med planeten. H\u00e5llbar utveckling \u00e4r inte en b\u00f6rda utan en kreativ m\u00f6jlighet. Ju mer \u00f6ppet vi omfamnar den, desto b\u00e4ttre rustade kommer vi att vara f\u00f6r att f\u00f6rest\u00e4lla oss och bygga en framtid som \u00e4r v\u00e4rd att leva.<\/p>\n F\u00f6rfattaren \u00e4r chef f\u00f6r programmet Liv och milj\u00f6, Tartu 2024.<\/em><\/p>\n <\/p>\n [1]<\/sup><\/a> Stockholm Resilience Centre, Tukholman yliopisto, \u201dPlanetary boundaries\u201d. www.stockholmresilience.org\/research\/planetary-boundaries (9.6.2025).<\/p>\n [2]<\/sup><\/a> European Capital of Culture Tartu 2024, \u201dAbout\u201d. https:\/\/tartu2024.ee\/en\/about\/ (9.6.2025).<\/p>\n [3]<\/sup><\/a> Our World in Data, \u201dThe European Commission combines satellite imagery with national census data to identify cities, towns and villages and estimate their respective populations\u201d. https:\/\/ourworldindata.org\/grapher\/share-of-population-living-in-cities-towns-and-villages?time=earliest..2020&country=~OWID_WRL (9.6.2025).<\/p>\n [4]<\/sup><\/a> European Capital of Culture Tartu 2024, \u201dCurated Biodiversity\u201d. https:\/\/tartu2024.ee\/en\/elurikkus\/ (9.6.2025).<\/p>\n [5]<\/sup><\/a> Unt, Anna-Liisa. \u201d\u00c4ratasuvad kasinusmeetmed\u201d. Sirp, huhtikuu (2025). https:\/\/www.sirp.ee\/aratasuvad-kasinusmeetmed\/ (9.6.2025).<\/p>\n [6]<\/sup><\/a> World Wildlife Fund, \u201dWhat is the sixth mass extinction and what can we do about it?\u201d https:\/\/www.worldwildlife.org\/stories\/what-is-the-sixth-mass-extinction-and-what-can-we-do-about-it (9.6.2025).<\/p>\n [7]<\/sup><\/a> \u201dSpecies and climate change\u201d. International Union for Conservation of Nature and Natural Resources, lokakuu (2021). https:\/\/iucn.org\/resources\/issues-brief\/species-and-climate-change (9.6.2025).<\/p>\n [8]<\/sup><\/a> European Capital of Culture Tartu 2024, \u201dUnfit Remains\u201d. https:\/\/tartu2024.ee\/en\/unfit-remains\/<\/a> (9.6.2025).<\/p>\n [9]<\/sup><\/a> \u201dSpecies and climate change\u201d. International Union for Conservation of Nature and Natural Resources, lokakuu (2021). https:\/\/iucn.org\/resources\/issues-brief\/species-and-climate-change (9.6.2025).<\/p>\n [10]<\/sup><\/a> Ledesma, Lester. \u201dBiodiversity\u201d. World Health Organisation,<\/em> helmikuu (2025). https:\/\/www.who.int\/news-room\/fact-sheets\/detail\/biodiversity<\/a> (9.6.2025).<\/p>\n [11]<\/sup><\/a> European Capital of Culture Tartu 2024, \u201dGrowing With Your Food\u201d. https:\/\/tartu2024.ee\/en\/kasvadesomatoiduga\/<\/a> (9.6.2025).<\/p>\n [12]<\/sup><\/a>Ritchie, Hannah. \u201dFood production is responsible for one-quarter of the world\u2019s greenhouse gas emissions\u201d. Our World in Data<\/em>, marraskuu (2019). https:\/\/ourworldindata.org\/food-ghg-emissions<\/a> (9.6.2025).<\/p>\n [13]<\/sup><\/a> Business Waste, \u201dTextile Waste Facts\u201d. https:\/\/businesswaste.com\/waste-types\/textile-waste\/textile-waste-facts\/<\/a> (9.6.2025).<\/p>\n [14]<\/sup><\/a> European Capital of Culture Tartu 2024, \u201dTartu 2024 Presents: Estonian Fashion Festival\u201d. https:\/\/tartu2024.ee\/en\/eff\/<\/a> (9.6.2025).<\/p>\n [15]<\/sup><\/a> Estonian Fashion Festival, \u201dSustainability\u201d. https:\/\/fashionfestival.ee\/sustainability<\/a> (9.6.2025).<\/p>\n <\/p>\n Projektet finansieras av Europeiska unionen \u2013 NextGenerationEU.<\/strong><\/p>\n text och foto: Triin Siimer Vi lever i os\u00e4kra tider, som vissa kallar f\u00f6r en \u201dmultikris\u201d. V\u00e5r v\u00e4rld st\u00e5r inf\u00f6r stora och sammanl\u00e4nkade utmaningar, s\u00e5som Rysslands utdragna krig mot Ukraina och global geopolitisk oro, f\u00f6rsvagning av demokratin, ekonomisk instabilitet och de accelererande effekterna av klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna. Mitt i s\u00e5 m\u00e5nga samtidiga kriser \u00e4r det naturligt att […]<\/p>\n","protected":false},"author":9,"featured_media":8584,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[24],"tags":[],"class_list":["post-8832","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-partir-nyheter"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/instituutit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8832","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/instituutit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/instituutit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/instituutit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/9"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/instituutit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=8832"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/instituutit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8832\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":8833,"href":"https:\/\/instituutit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8832\/revisions\/8833"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/instituutit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/8584"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/instituutit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=8832"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/instituutit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=8832"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/instituutit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=8832"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}![\"\"](\"https:\/\/instituutit.fi\/hallinta\/wp-content\/uploads\/2025\/07\/Estonian-Fashion-Festival_Triin-Siimer-338x450.jpg\")
Hon till\u00e4gger: “Landskapsarkitektur och stadsplanering spelar d\u00e4rf\u00f6r redan nu en viktig roll f\u00f6r att skapa en h\u00e5llbar stadsmilj\u00f6 som erbjuder livskvalitet och t\u00e5l extrema klimatf\u00f6rh\u00e5llanden, uppmuntrar till mer promenader och cykling samt ger m\u00f6jligheter att lyssna p\u00e5 f\u00e5gels\u00e5ng eller m\u00f6ta igelkottar och skalbaggar. En b\u00e4ttre stadsmilj\u00f6 f\u00f6ds dock f\u00f6rst n\u00e4r medborgarna vet vad de beh\u00f6ver och hur de kan kr\u00e4va det f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla ett gott liv och god h\u00e4lsa.\u201d Projektet Curated Biodiversity var ett stort steg fram\u00e5t f\u00f6r att \u00f6ka medvetenheten om detta bland medborgarna. Det startade en diskussion om hur st\u00e4der b\u00f6r vara och hur de b\u00f6r se ut.<\/p>\n![\"\"](\"https:\/\/instituutit.fi\/hallinta\/wp-content\/uploads\/2025\/07\/Roheliste-Rattaretk-2024_Triin-Siimer-338x450.jpg\")
funktionella online-shoppingl\u00f6sningar (Sellpy, Emmystore, Vinted, Yaga, etc.). Oms\u00e4ttningen f\u00f6r \u00e5tervinningsvaruhus har ocks\u00e5 b\u00f6rjat \u00f6ka. I Estland har till exempel flera k\u00f6pcentrum redan inr\u00e4ttat \u00e5tervinningsbutiker. V\u00e4lj p\u00e5litliga varum\u00e4rken och lokala designers som du kan fr\u00e5ga om kl\u00e4dernas ursprung och tillverkningsmetoder. Ta v\u00e4l hand om dina kl\u00e4der genom att tv\u00e4tta dem enligt anvisningarna och laga dem s\u00e5 att de h\u00e5ller l\u00e4ngre. Detta \u00e4r bara n\u00e5gra tips fr\u00e5n Estonian Fashion Festivals ABC f\u00f6r medvetna konsumenter. Vi f\u00f6rest\u00e4ller oss att modefestivaler \u00e4r glamor\u00f6sa och exklusiva, och de f\u00f6rknippas inte alltid med milj\u00f6v\u00e4nlighet. \u00c4nnu mer speciella \u00e4r modeevent som har satt upp specifika milj\u00f6m\u00e5l f\u00f6r sig sj\u00e4lva och de designers som deltar i dem, samtidigt som de \u00f6kar medvetenheten bland bes\u00f6karna.<\/p>\n![\"\"](\"https:\/\/instituutit.fi\/hallinta\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/SV_Finansieras_av_Europeiska_unionen_RGB_POS-450x108.png\")
<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"