{"id":8829,"date":"2025-10-30T16:04:18","date_gmt":"2025-10-30T13:04:18","guid":{"rendered":"https:\/\/instituutit.fi\/?p=8829"},"modified":"2025-11-04T11:43:45","modified_gmt":"2025-11-04T08:43:45","slug":"konsten-att-overleva-varfor-hallbar-utveckling-ar-viktig-for-kulturen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/instituutit.fi\/sv\/konsten-att-overleva-varfor-hallbar-utveckling-ar-viktig-for-kulturen\/","title":{"rendered":"Konsten att \u00f6verleva: varf\u00f6r h\u00e5llbar utveckling \u00e4r viktig f\u00f6r kulturen"},"content":{"rendered":"
\"\"
Unfit Remains exhibibition Unknown<\/figcaption><\/figure>\n

text och foto: Triin Siimer<\/strong><\/span><\/p>\n

H\u00e5llbar utveckling var mer \u00e4n bara ett r\u00e4ttesn\u00f6re vid Tartu 2024 \u2013 det var en av de viktigaste pelarna i den europeiska kulturhuvudstadens koncept The Arts of Survival<\/i> som handlade om de f\u00e4rdigheter och v\u00e4rderingar som beh\u00f6vs f\u00f6r att leva ett gott liv i framtiden. Eftersom h\u00e5llbarhet \u00e4r en av \u00f6verlevnadskonsterna har den f\u00e5tt en aldrig tidigare sk\u00e5dad aktualitet i dagens v\u00e4rld.<\/p>\n

Regeringar och industrin str\u00e4var efter att minska utsl\u00e4ppen och begr\u00e4nsa den globala uppv\u00e4rmningen till 1,5 grader celsius \u00f6ver den f\u00f6rindustriella niv\u00e5n, enligt \u00f6verenskommelsen i Parisavtalet,[1] eftersom ett misslyckande skulle kunna orsaka o\u00e5terkalleliga skador p\u00e5 livet p\u00e5 jorden. Kulturen m\u00e5ste ocks\u00e5 g\u00f6ra sin del. Varje konsert, festival och utst\u00e4llning har en milj\u00f6p\u00e5verkan \u2013 och d\u00e4rmed ocks\u00e5 en m\u00f6jlighet. Publiken blir alltmer medveten om ekologiska fr\u00e5gor och f\u00f6rv\u00e4ntar sig att kulturella upplevelser ska spegla deras v\u00e4rderingar. H\u00e5llbarhet \u00e4r inte l\u00e4ngre ett \u201dtrevligt extra\u201d f\u00f6r ett evenemang, utan ett v\u00e4sentligt k\u00e4rnv\u00e4rde och en viktig verksamhetsprincip.<\/p>\n

Tartu 2024 \u00e4r den f\u00f6rsta europeiska kulturhuvudstaden som har utvecklat en omfattande milj\u00f6strategi parallellt med sitt konstn\u00e4rliga program. Detta baserades p\u00e5 \u00f6vertygelsen att kulturen speglar och styr social f\u00f6r\u00e4ndring. Genom tydliga milj\u00f6principer, praktiska verktyg och konsekventa \u00e5tg\u00e4rder str\u00e4var vi efter att integrera h\u00e5llbar utveckling i alla aspekter av planeringen och produktionen av kulturevenemang.<\/p>\n

I denna artikel unders\u00f6ks hur h\u00e5llbar utveckling f\u00f6rvandlades fr\u00e5n en vision till vardaglig praxis \u2013 och vad andra kan l\u00e4ra sig av v\u00e5ra erfarenheter.<\/p>\n

H\u00e5llbar utveckling inom kultursektorn<\/b><\/p>\n

N\u00e4r vi \u00f6verv\u00e4ger hur h\u00e5llbarhet kan uppn\u00e5s inom kultursektorn g\u00e5r det att ta itu med fr\u00e5gan p\u00e5 tre niv\u00e5er.<\/p>\n

    \n
  1. Organisationsniv\u00e5: h\u00e5llbar utveckling blir en del av organisationens k\u00e4rnv\u00e4rden och dagliga rutiner.<\/li>\n
  2. Evenemangsproduktionsniv\u00e5: \u00e5tg\u00e4rder vidtas f\u00f6r att minska evenemangens milj\u00f6p\u00e5verkan d\u00e4r det \u00e4r m\u00f6jligt.<\/li>\n
  3. Tematisk niv\u00e5: milj\u00f6- och samh\u00e4llsfr\u00e5gor behandlas aktivt i kulturprogrammets inneh\u00e5ll.<\/li>\n<\/ol>\n

    Denna artikel fokuserar p\u00e5 de tv\u00e5 f\u00f6rsta niv\u00e5erna och anv\u00e4nder projektet Tartu 2024 som fallstudie.<\/p>\n

    \"\"
    Unfit Remains exhibition Missing<\/figcaption><\/figure>\n

    H\u00e5llbar utveckling i organisationer<\/b><\/p>\n

    Kulturella organisationer har samma milj\u00f6ansvar som alla andra f\u00f6retag.<\/p>\n

    F\u00f6r att minska utsl\u00e4ppen av v\u00e4xthusgaser m\u00e5ste man f\u00f6rst identifiera de prim\u00e4ra k\u00e4llorna till milj\u00f6p\u00e5verkan. \u00c4ven om en fullst\u00e4ndig koldioxidavtrycksanalys kr\u00e4ver livscykelm\u00e4tningar, kan de f\u00f6rsta stegen ocks\u00e5 tas utan formella revisioner.<\/p>\n

    Det b\u00f6rjar med att identifiera viktiga p\u00e5verkningsomr\u00e5den \u2013 transport, energi, mat, material etc. \u2013 och kartl\u00e4gga nuvarande praxis. N\u00e4sta steg \u00e4r att unders\u00f6ka b\u00e4sta praxis eller helt enkelt s\u00f6ka p\u00e5 internet efter h\u00e5llbara verksamhetsstrategier. Det finns m\u00e5nga anv\u00e4ndbara resurser tillg\u00e4ngliga, till exempel guider f\u00f6r gr\u00f6na kontor och konkreta checklistor som hj\u00e4lper dig att komma ig\u00e5ng. Det tredje steget \u00e4r att avg\u00f6ra vilka rutiner som kan implementeras omedelbart och vilka som kr\u00e4ver mer planering eller resurser (tid, pengar, energi, personal).<\/p>\n

    I Tartu 2024 anv\u00e4nde vi f\u00f6rst en checklista f\u00f6r gr\u00f6na kontor [3] f\u00f6r att utv\u00e4rdera v\u00e5rt kontor och f\u00f6rst\u00e5 var vi stod och vilka enkla beslut eller f\u00f6rb\u00e4ttringar vi kunde g\u00f6ra f\u00f6r att bli mer h\u00e5llbara. Vi anv\u00e4nde till exempel \u00e5teranv\u00e4ndbara handdukar ist\u00e4llet f\u00f6r pappershanddukar f\u00f6r att torka h\u00e4nderna och k\u00f6pte socker, tv\u00e5l och andra liknande produkter i multipack ist\u00e4llet f\u00f6r individuellt f\u00f6rpackade produkter. N\u00e4r det var dags att k\u00f6pa nya kontorsm\u00f6bler \u00e5teranv\u00e4nde vi gamla m\u00f6bler, som kom fr\u00e5n en bank under renovering, eller som hade l\u00e4mnats kvar av tidigare \u00e4gare. Vi inf\u00f6rde ocks\u00e5 h\u00e5llbara rutiner i v\u00e5r kontorskultur: vi undvek att skriva ut papper s\u00e5 mycket som m\u00f6jligt, \u00e5teranv\u00e4nde tomma sidor p\u00e5 anv\u00e4nt papper d\u00e4r det var m\u00f6jligt, sorterade avfall, serverade vegetarisk och vegansk mat vid v\u00e5ra interna evenemang och f\u00f6rs\u00f6kte organisera evenemang p\u00e5 ett h\u00e5llbart s\u00e4tt genom att f\u00f6lja riktlinjer.<\/p>\n

    V\u00e5r st\u00f6rsta utmaning som organisation var att h\u00e5llbarhet inte var helt integrerat i v\u00e5r strategiska planering. Eftersom detta var ett tidsbegr\u00e4nsat projekt prioriterades ibland snabba l\u00f6sningar framf\u00f6r l\u00e5ngsiktiga val. Dessutom medf\u00f6rde teamets tillv\u00e4xt inkonsekvenser i h\u00e5llbara rutiner.<\/p>\n

    Det viktigaste \u00e4r att se till att alla arbetar utifr\u00e5n samma f\u00f6rst\u00e5else. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det viktigt att prata om varf\u00f6r h\u00e5llbarhet \u00e4r viktigt, hur \u00f6verg\u00e5ngen kommer att ske och vilken roll varje teammedlem har f\u00f6r att uppn\u00e5 gemensamma m\u00e5l. Och gl\u00f6m inte det b\u00e4sta: det kan vara roligt! Veckom\u00f6ten kan innefatta att dela h\u00e5llbarhetstips, lansera en utmaning f\u00f6r avfallssortering eller utse tisdagen till vegetarisk lunchdag \u2013 m\u00f6jligheterna \u00e4r o\u00e4ndliga. Sm\u00e5 \u00e5tg\u00e4rder som dessa \u00f6kar engagemanget och g\u00f6r resan mot h\u00e5llbarhet roligare och mer inkluderande.<\/p>\n

    H\u00e5llbar utveckling inom kulturevenemang<\/b><\/p>\n

    Titeln Europeisk kulturhuvudstad g\u00f6r det m\u00f6jligt att uppm\u00e4rksamma specifika \u00e4mnen och leda till social f\u00f6r\u00e4ndring genom kultur inom 6\u20137 \u00e5r. Det g\u00f6r det m\u00f6jligt f\u00f6r st\u00e4der att investera resurser som experter, tid och pengar i att utveckla den kulturella kapaciteten. I Tartu 2024 s\u00e5g vi en m\u00f6jlighet att p\u00e5skynda kultursektorns \u00f6verg\u00e5ng till h\u00e5llbar utveckling. M\u00e5let var att integrera milj\u00f6v\u00e4nliga kulturella metoder och visa att de kan vara l\u00e4tta att genomf\u00f6ra, praktiska och effektiva och till och med kan f\u00f6rb\u00e4ttra den konstn\u00e4rliga upplevelsen.<\/p>\n

    Tartus strategiska ram f\u00f6r milj\u00f6\u00e5tg\u00e4rder 2024 (milj\u00f6strategi)[4] uppmuntrade oss att titta p\u00e5 relevanta globala och europeiska m\u00e5l och avtal, klimatm\u00e5l och l\u00f6sningar samt lokala utvecklingsstrategier ur ett h\u00e5llbart utvecklingsperspektiv. Framf\u00f6r allt hj\u00e4lpte det oss att avg\u00f6ra vad som \u00e4r m\u00f6jligt inom den givna tidsramen och var vi ska fokusera v\u00e5r uppm\u00e4rksamhet, och vi kom fram till realistiska men ambiti\u00f6sa m\u00e5l.<\/p>\n

    F\u00f6r att uppn\u00e5 dessa m\u00e5l bad vi Tartu stadsf\u00f6rvaltnings kulturdepartement och Tartu stads kulturrepresentanter att utarbeta riktlinjer f\u00f6r att anordna milj\u00f6v\u00e4nliga evenemang,[5] som inneh\u00e5ller en checklista och praktiska rekommendationer.<\/p>\n

    Riktlinjerna best\u00e5r av sju kategorier:<\/p>\n

      \n
    1. material och upphandling<\/li>\n
    2. catering och vattenanv\u00e4ndning<\/li>\n
    3. avfallshantering<\/li>\n
    4. transport<\/li>\n
    5. energi- och resurseffektivitet<\/li>\n
    6. milj\u00f6- och samh\u00e4llsmedvetenhet<\/li>\n
    7. kommunikation.<\/li>\n<\/ol>\n

      Varje kategori inneh\u00f6ll minimikrav och avancerade rekommendationer. Sedan 2021 har dessa riktlinjer underst\u00f6tts av workshops, utbildningar och internationella forum som Kultuurikompassi. [6] Ett n\u00e4tverk av kulturledare bildades, ivriga att prova milj\u00f6v\u00e4nliga metoder och dela med sig av sina erfarenheter, b\u00e5de framg\u00e5ngar och misslyckanden.<\/p>\n

      \u00c5r 2023 inkluderades tillg\u00e4nglighet i riktlinjerna. Syftet var att s\u00e4kerst\u00e4lla att kulturevenemang \u00e4r attraktiva f\u00f6r alla, oavsett fysisk f\u00f6rm\u00e5ga, spr\u00e5k eller bakgrund. Detta innebar att man anv\u00e4nde l\u00e4tt spr\u00e5k i kommunikationen, tillhandah\u00f6ll \u00f6vers\u00e4ttning och teckenspr\u00e5kstolkning och utformade evenemang som var l\u00e4mpliga f\u00f6r familjer, \u00e4ldre, husdjurs\u00e4gare och personer med nedsatt r\u00f6rlighet.<\/p>\n

      Vi uppmuntrade alla v\u00e5ra samarbetspartners i Tartu och s\u00f6dra Estland att implementera \u00e5tminstone minimikraven i riktlinjerna. Efter evenemangen samlade vi in feedback och information om efterlevnaden av de fastst\u00e4llda kraven. Uppgifterna analyseras fortfarande och kommer att publiceras i september 2025 i Kultuurikompass[8]\ufffc H\u00e4r \u00e4r de viktigaste l\u00e4rdomarna fr\u00e5n de tre och ett halvt \u00e5ren.<\/p>\n

       <\/p>\n

      Vad vi l\u00e4rde oss l\u00e4ngs v\u00e4gen<\/b><\/p>\n

      I slutet av 2024 omfattade Tartu 2024-programmet 2 999 evenemang. \u00c4ven om de flesta av dem f\u00f6ljde riktlinjerna var inte alla insatser<\/p>\n

      \"\"
      Unfit Remains exhibition Missing<\/figcaption><\/figure>\n

      framg\u00e5ngsrika. F\u00f6r\u00e4ndringar som inte st\u00f6ds av lagstiftning eller en ledningsgrupp utan baseras p\u00e5 v\u00e4rderingar kr\u00e4ver tid och uth\u00e5llighet. Att f\u00f6r\u00e4ndra vardagliga vanor \u2013 som att skriva ut allt p\u00e5 papper, endast erbjuda k\u00f6ttbaserade matalternativ eller v\u00e4lja bekv\u00e4mlighet framf\u00f6r h\u00e5llbarhet \u2013 sker inte \u00f6ver en natt.<\/p>\n

      Kultursektorn beh\u00f6ver hj\u00e4lp och st\u00f6d f\u00f6r att f\u00f6r\u00e4ndras. Vi var tvungna att hj\u00e4lpa arrang\u00f6rer av kulturevenemang att f\u00f6rst\u00e5 vad h\u00e5llbar utveckling inneb\u00e4r i praktiken. M\u00e5nga var os\u00e4kra p\u00e5 vad riktlinjerna kr\u00e4vde eller fruktade att det skulle vara f\u00f6r sv\u00e5rt att genomf\u00f6ra dem. Regelbundna p\u00e5minnelser, personlig kontakt och presentation av goda exempel var avg\u00f6rande f\u00f6r att uppr\u00e4tth\u00e5lla drivkraften.<\/p>\n

      En annan viktig fr\u00e5ga var vikten av \u2013 och sv\u00e5righeten med \u2013 tydlig kommunikation med k\u00e4rnteamet, samarbetspartnerna och allm\u00e4nheten. Till och med Tartu 2024-teamet hade ibland sv\u00e5rt att f\u00f6lja sina principer n\u00e4r de st\u00e4lldes inf\u00f6r logistiska eller ekonomiska p\u00e5frestningar. \u00d6ppna diskussioner och checklistor anpassade f\u00f6r varje teammedlem hj\u00e4lpte till att justera m\u00e5len. I samarbeten med partners som m\u00e5ltids- och transportleverant\u00f6rer var det avg\u00f6rande att vara precis. Tydliga instruktioner om vad vi f\u00f6rv\u00e4ntade oss av v\u00e5ra samarbetspartners, s\u00e5som \u201dingen te i plastf\u00f6rpackningar\u201d, \u201dinga on\u00f6diga trycksaker och extra f\u00f6rpackningar\u201d och \u201derbjud vegetariska alternativ\u201d, gjorde samarbetet smidigare och effektivare.<\/p>\n

      De faktorer som bidrar mest till koldioxidutsl\u00e4ppen inom kultursektorn \u2013 el och transport \u2013 var fortfarande de sv\u00e5raste att f\u00f6r\u00e4ndra. Gr\u00f6n energi \u00e4r inte alltid tillg\u00e4nglig, och evenemang p\u00e5 landsbygden saknar ofta kollektivtrafik. Framsteg inom andra omr\u00e5den, s\u00e5som material, catering och avfallshantering, var dock fortsatt viktiga. \u00c4ven om \u00f6verg\u00e5ngen till solenergi inte \u00e4r m\u00f6jlig kan betydande f\u00f6r\u00e4ndringar \u00e4nd\u00e5 g\u00f6ras p\u00e5 andra omr\u00e5den.<\/p>\n

      Praktiska exempel<\/b><\/p>\n

      Nedan f\u00f6ljer n\u00e5gra bra exempel p\u00e5 projekt fr\u00e5n Tartu 2024-programmet och andra som vi har observerat inom evenemangsbranschen.<\/p>\n

      Material och upphandling: Tartu 2024 och v\u00e5ra evenemang undvek att k\u00f6pa in nya material i m\u00f6jligaste m\u00e5n. Kostymerna till \u00f6ppningsshowen k\u00f6ptes in helt och h\u00e5llet fr\u00e5n secondhandbutiker (389 par byxor, jackor, hattar och halsdukar). M\u00e5nga europeiska festivaler samarbetar redan med secondhandbutiker och ber dem samla in kl\u00e4desplagg som t-shirts och tr\u00f6jor och trycker upp logotyper p\u00e5 befintliga plagg. Tartu 2024 anordnade ocks\u00e5 workshops d\u00e4r deltagarna kunde upcycla sina kl\u00e4der genom att f\u00e4sta Tartu 2024-logotypen p\u00e5 dem ist\u00e4llet f\u00f6r att k\u00f6pa nya plagg.<\/p>\n

      Catering och vattenanv\u00e4ndning: Ett s\u00e4tt att minska koldioxidavtryck \u00e4r att erbjuda h\u00e5llbar mat. Det inneb\u00e4r att man prioriterar veganska alternativ, ekologisk mat och lokalt producerad mat. Till exempel var 2024 en tredjedel av m\u00e5ltiderna vid evenemanget Autovabaduse puiestee (bilfri Vabaduse puiestee) veganska eller vegetariska, vilket v\u00e4ckte nyfikenhet snarare \u00e4n motst\u00e5nd. M\u00e5nga projekt samarbetade med lokala g\u00e5rdar och kockar som redan hade b\u00f6rjat anv\u00e4nda lokala r\u00e5varor \u2013 denna typ av mat var ocks\u00e5 mer intressant och givande \u00e4n k\u00f6tt och pommes frites.<\/p>\n

      Vid m\u00e5nga evenemang uppmuntrades m\u00e4nniskor att ta med sig egna vattenflaskor och erbj\u00f6ds dricksvatten. Denna enkla \u00e5tg\u00e4rd minskade antalet plastflaskor avsev\u00e4rt och gjorde vatten mer l\u00e4ttillg\u00e4ngligt.<\/p>\n

      Avfallshantering: Alla klasser b\u00f6r str\u00e4va efter att producera s\u00e5 lite avfall som m\u00f6jligt. Detta kan inneb\u00e4ra att man l\u00e5nar dekorationer eller k\u00f6per begagnade f\u00f6rem\u00e5l, vilket b\u00e5da \u00e4r bra alternativ till att k\u00f6pa nya produkter. Om man till exempel utformar skyltar f\u00f6r festivalomr\u00e5det p\u00e5 ett s\u00e5dant s\u00e4tt att datum undviks kan de anv\u00e4ndas om och om igen. Allt avfall m\u00e5ste sorteras separat, och detta g\u00e4ller alla faser av evenemanget (f\u00f6re, under och efter). Vid en stor m\u00e4ssa som h\u00f6lls i centrala Tartu samlades avfall som kartonger och plast in direkt fr\u00e5n handlarna f\u00f6re och efter evenemanget, vilket s\u00e4kerst\u00e4llde en renare milj\u00f6 och effektivare \u00e5tervinning.<\/p>\n

      Transport: Transport \u00e4r en av de viktigaste faktorerna i evenemangs ekologiska fotavtryck. Tartu 2024 uppmuntrade m\u00e4nniskor att anv\u00e4nda kollektivtrafiken genom att tillhandah\u00e5lla tydliga instruktioner och tidtabeller. De b\u00e4sta exemplen visade hur f\u00f6rflyttning kan vara en del av en konstn\u00e4rlig upplevelse. I detta avseende var projektet World to the Finish exemplariskt. Denna unika konstresa tog deltagarna till ett avl\u00e4gset omr\u00e5de i s\u00f6dra Estland, med start fr\u00e5n Valga j\u00e4rnv\u00e4gsstation. Bussen var mer \u00e4n bara ett transportmedel: den var en del av evenemanget och skapade en inst\u00e4llning och atmosf\u00e4r f\u00f6r framtida m\u00f6ten.<\/p>\n

      Projekt som Estonian Fashion Festival[9] och Arts of Survival Documentaries[10] gick ett steg l\u00e4ngre genom att utveckla egna strategier och riktlinjer f\u00f6r h\u00e5llbar utveckling f\u00f6r att f\u00f6rdjupa sin p\u00e5verkan inom sina respektive omr\u00e5den.<\/p>\n

      Och publiken d\u00e5?<\/b><\/p>\n

      Kultur har en unik f\u00f6rm\u00e5ga att n\u00e5 m\u00e4nniskor p\u00e5 ett emotionellt plan och \u00e5stadkomma verklig f\u00f6r\u00e4ndring. Medan h\u00e5llbar utveckling ofta fokuserar p\u00e5 statistik och politik, talar kulturen genom ber\u00e4ttelser, k\u00e4nslor och upplevelser. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r kultur en viktig del av den gr\u00f6na omst\u00e4llningen \u2013 och d\u00e4rf\u00f6r anser vi att alla kulturevenemang b\u00f6r bidra till den. Vissa m\u00e4nniskor f\u00f6rv\u00e4ntar sig att kulturevenemang ska spegla deras milj\u00f6v\u00e4rderingar, eftersom ekologiskt medvetande redan \u00e4r en del av deras vardag. F\u00f6r andra kan dessa evenemang vara deras f\u00f6rsta introduktion till h\u00e5llbara metoder som avfallssortering, \u00e5teranv\u00e4ndning eller milj\u00f6skydd.<\/p>\n

      Vi kan utbilda en bredare befolkning genom att anordna milj\u00f6v\u00e4nliga evenemang och l\u00e4ra allm\u00e4nheten enkla steg mot ett mer h\u00e5llbart beteende. Genom att visa att vegetarisk mat kan vara god, att avfallssortering inte \u00e4r raketforskning och att det \u00e4r fullt m\u00f6jligt att ta sig till ett evenemang med kollektivtrafik kan vi uppmuntra allm\u00e4nheten att f\u00f6lja dessa principer \u00e4ven i sin vardag.<\/p>\n

      Slutsatser<\/b><\/p>\n

      Tartu 2024 visade att kulturen inte beh\u00f6ver hamna p\u00e5 efterk\u00e4lken i den gr\u00f6na omst\u00e4llningen, utan till och med kan visa v\u00e4gen. H\u00e5llbar utveckling var inte bara en slogan utan ett dagligt val: att \u00e5teranv\u00e4nda befintliga material, erbjuda v\u00e4xtbaserad mat, f\u00f6rb\u00e4ttra tillg\u00e4ngligheten och fr\u00e4mja medvetet resande. Sm\u00e5 men medvetna steg visade att f\u00f6r\u00e4ndring inte beh\u00f6ver vara komplicerad eller dyr, \u00e4ven om det kr\u00e4ver konsekvens och samarbete.<\/p>\n

      Kultur har en unik f\u00f6rm\u00e5ga att ber\u00f6ra, inspirera och f\u00f6r\u00e4ndra v\u00e4rderingar. Denna kraft kan anv\u00e4ndas f\u00f6r att f\u00f6ra in milj\u00f6fr\u00e5gor i m\u00e4nniskors vardag p\u00e5 ett s\u00e4tt som har en djupare inverkan \u00e4n statistik eller regleringar n\u00e5gonsin skulle kunna ha. V\u00e5r erfarenhet visar att om vi vill ha en mer h\u00e5llbar framtid m\u00e5ste kulturen svara p\u00e5 detta och aktivt delta i att forma den.<\/p>\n

      f\u00f6rfattaren \u00e4r chef f\u00f6r programmet Liv och milj\u00f6, Tartu 2024.<\/i><\/p>\n

       <\/p>\n

      [1]<\/sup><\/a> United Nations Climate Change, \u201dThe Paris Agreement\u201d. https:\/\/unfccc.int\/process-and-meetings\/the-paris-agreement (9.6.2025).<\/p>\n

      [2]<\/sup><\/a> Sustainability exchange, \u201dThe Green Office Guide\u201d. https:\/\/www.sustainabilityexchange.ac.uk\/files\/green_office_guide_1.pdf<\/a> (9.6.2025).<\/p>\n

      [3]<\/sup><\/a> Eesti Keskkonnajuhimise Assotsiatsioon, \u201dRohelise kontori rakendamise materjalid\u201d. https:\/\/ekja.ee\/et\/roheline-kontor\/materjalid\/ (9.6.2025).<\/p>\n

      [4]<\/sup><\/a> European Capital of Culture Tartu 2024, \u201dEnvironmental strategy\u201d. https:\/\/tartu2024.ee\/en\/environment\/<\/a> (9.6.2025).<\/p>\n

      [5]<\/sup><\/a> European Capital of Culture Tartu 2024, \u201dGuidelines for Organising Environmentally Friendly Events\u201d. https:\/\/tartu2024.ee\/en\/guidelines\/ (9.6.2025).<\/p>\n

      [6]<\/sup><\/a> Kultuurikompass: How To Change The World Through Environmentally Friendly Cultural Management?. https:\/\/www.youtube.com\/playlist?list=PLIW-k-jL-E034HSkOxIDrlKbF5-co0kLK (9.6.2025).<\/p>\n

      [7]<\/sup><\/a> European Capital of Culture Tartu 2024, \u201dAccessibility\u201d. https:\/\/tartu2024.ee\/en\/accessibility\/ (9.6.2025).<\/p>\n

      [8]<\/sup><\/a> European Capital of Culture Tartu 2024, \u201dKultuurikompass: Is This the European Capital of Culture We Dreamed of?\u201d. https:\/\/tartu2024.ee\/en\/kultuurikompass2025\/ (9.6.2025).<\/p>\n

      [9]<\/sup><\/a> Estonian Fashion Festival, \u201dSustainability\u201d. https:\/\/fashionfestival.ee\/sustainability (9.6.2025).<\/p>\n

      [10]<\/sup><\/a> Arts of Survival Documentaries, \u201dEnvironmental strategy\u201d. https:\/\/tartudok2024.ee\/en\/environmental-strategy\/ (9.6.2024).<\/p>\n

       <\/p>\n

      Projektet finansieras av Europeiska unionen \u2013 NextGenerationEU.<\/strong><\/p>\n

      \"\"<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

      text och foto: Triin Siimer H\u00e5llbar utveckling var mer \u00e4n bara ett r\u00e4ttesn\u00f6re vid Tartu 2024 \u2013 det var en av de viktigaste pelarna i den europeiska kulturhuvudstadens koncept The Arts of Survival som handlade om de f\u00e4rdigheter och v\u00e4rderingar som beh\u00f6vs f\u00f6r att leva ett gott liv i framtiden. Eftersom h\u00e5llbarhet \u00e4r en av […]<\/p>\n","protected":false},"author":9,"featured_media":8599,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[24],"tags":[],"class_list":["post-8829","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-partir-nyheter"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/instituutit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8829","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/instituutit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/instituutit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/instituutit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/9"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/instituutit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=8829"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/instituutit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8829\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":8844,"href":"https:\/\/instituutit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8829\/revisions\/8844"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/instituutit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/8599"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/instituutit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=8829"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/instituutit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=8829"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/instituutit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=8829"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}